Allt började med att jag tog ett graviditetstest dagen före julafton för att vi skulle veta om jag behövde hålla mig nykter över jul eller inte. Med en lätt nervositet i kroppen ser jag hur ännu ett streck sakta framträder på testet. Det är positivt. På skakiga ben börjar jag knalla tillbaka till sängen där Lukas ligger. Hur fan säger man det här då? Jaha, nu är det dags? Nä. Grattis du ska bli pappa? Nä. Öh, du det blir nyktert för mig över jul? Slutade med att jag inte fick fram ett ord och bara gav honom testet. Han tittade på testet men fattade nog inte så mycket av det (I alla filmer och sånt brukar det ju bli ett plus här var det bara ett extra streck i en annan ruta), dock tror jag att min skakade uppsyn avslöjade resultatet. Så det blev en nykter jul med en påhittad penecilinkur.
Redan innan testet var det som att jag redan visste. Munnen smakade järn, jag fick helt plötsligt finnar och var lite febrig + en massa mer saker men framför allt var det nog den där pirrande känslan i maggropen som övertygade mig.
När jag pratade med mamma på julafton så var jag så sugen men jag vågade inte riktigt, inte varje dag man avslöjar saker av den här tygnden men ändå brukar mamma få veta allt på en gång typ. det slutade med att jag skickade ett sms efter att vi lagt på där det stod "Just ja! God jul mormor och morfar". Hon ringde upp på en gång och jag berättade hur det låg till och hon lovade att inte säga något eftersom det var så tidigt. Jo jo, när jag pratade med henne dagen efter igen sade hon "Jag berättade för storConny igår" Sen kom det fram att hon berättat både för min bror och min farbror Conny (Därav stor- och lillconny) men också för min syster och för en moster, kan ha varit för farmor också, minns inte riktigt. Jaha, så var det med den hemligheten. Hade gått typ fem veckor och hela släkten visste!
Under den här tiden mådde jag också väldigt illa (Morgonillamående i några veckor my ass! Återkommer till det senare). Äckelkänslor av ungefär all mat går inte så bra ihop med ett tyskinspirerat julbord. Lukas mormor är från tyskland och det var där julen firades, därav den tyska maten. Jag tror att de flesta har en klar bild av tysk mat, låt fördomarna frodas! Jag mådde inte så bra under middagen kan jag säga. Dopp i grytan passade inte ihop med mitt illamående och efter nyår hade jag en period då jag levde på gröna äpplen för att det var det enda jag kunde äta. Så illa var det.
Jag hade ingen craving eller så efter gröna äpplen utan det var verkligen det enda som inte fick mig att kräkas. Det jag läst innan om morgon illamående var att mellan vecka 6-8 någongång till vecka 12-13 var det vanligt att den blivande modern mådde illa under morgonen. Hos mig började det i vecka 4 och slutade i 17-18 någonstans där och morgonen pågick tydligen under hela dagen! Under de här månaderna kunde jag i princip inte ta mig ur sängen eftersom jag inte fick någon energi och bara tanken på att behöva klä på sig gjorde att det vände sig i magen på mig. Som tur var så var det lugnt i skolan just då, först skulle jag sammanställa några arbeten där informationen redan var inhämtad så att det bara var skrivandet kvar och sen hade vi en kurs som helt baserades på en bok och vi hade en quiz över internet varje fredag. Detta gjorde att jag i princip slapp lämna sängen på två månader. Välbehövligt kan jag säga.
Insåg nu att det här kommer att bli ett väldigt långt inlägg om jag ska plöja igenom hela graviditeten med alla smååkommor jag åkte på och det var därför inlägget fick namnet del 1. Fortsättningen kommer väl nästa gång som Ebbot har en idag-ska-jag-bara-äta-och-sova-dag. Dock tänker jag bjuda på en färsk bild på grabben.
Vaken en stund!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar