Moderskapet förändrar..

Som jag nämnde lite snabbt i förbifarten häromdagen så förändras priorteringarna när man får barn. Även om man intalat sig själv om att man inte ska "förfalla" fast man fått smått så händer det allt för lätt. Tidigare skulle jag till exempel aldrig bäddat med omatchande sängkläder, nu finns det allt för många färger på täcken och kuddar i vår säng, men jag tror att mamma visste vad som skulle hända för när vi kom hem från förlossningen hade hon nämligen köpt ett överkast och slängt på sängen. Så nu är det bara att dra på det så fort man ska få besök, smidigt värre! Förut har jag aldrig sett vitsen med överkast och undrat varför folk har det egentligen. Det är ju bara extra jobb. Nu vet jag. Ett tips till alla småbarnsföräldrar.

En annan grej som vi gör är att jag och Ebbot sover på ett täcke som vi har i sängen också, så att man slipper tvätta madrassen, ett täcke suger åt sig mycket men är fortfarande lätt att tvätta. Så lite bröstmjölk eller en och annan kräka är inga problem och blir det för blött är det lätt att bara dra bort det så blir det torrt på en gång.

Men det är inte bara sängen som blir härdad och utsätts för mycket. Samma sak med moderskroppen. Läckande bröst, äh va fan! Man kan ju ha bröstmjölk till att smörja röda rumpor så det måste ju vara bra för huden. Bara att tacka för lite naturlig parfymfri lotion, måste ju se positivt på saken. Sen är det bara att vänja sig med att man får sig diverse duschar av lillemans kroppsvätskor. Han kräks både här och där och har man otur så får man en som sträcker sig från axel, ner över magen, på låren och ner på fötterna. Samma sak på honom. Passar man sig inte vid blöjbytena är det lätt hänt att man känner att det är något som rinner. Jaha, blir till att bada/duscha igen. Inte mer med det.

Tyvärr så är det ju inte bara insidan och tåligheten som förändras av en graviditet. För några månader sedan så såg det ut som att jag hade ett spindelnät över hela magen. Brutalt mycket bristningar, men då hade man i alla fall en fin och stor bebismage. Nu har magen, likt en ballong som varit uppblåst länge och sedan tömts på luft, blivit tom och uttänjd. Den bara hänger där, nästan så att man får passa sig så att man inte snubblar när man ska ut och gå. Har börjat fundera lite på hur brösten kan tänkas se ut efter amningen. Mina bröst var ju inte direkt små före graviditeten heller så på så sätt har dom inte förändrats så mycket, men det känns som att dom kan se lite annorlunda ut efteråt. Ebbot har en tendens att fort som bara den slänga iväg med huvudet om han hör något spännande när han äter, men det betyder inte att han släpper greppet först. Så det känns ungefär som att någon satt en klädnypa i bröstvårtan och sedan rycket till, som att bröstet blir en decimeter längre på en gång. Får väl börja rulla upp brösten i bh'n snart, fast det kanske blir lättare att amma nattetid då. Då kan ju han ligga och äta så kan jag hitta en skön ställning att sova i. Kanske vända ryggen mot honom och bara slänga bröstet över axeln. Det kanske skulle vara nått!

Undrar när Ebbots längd, möter brösten? Några gissningar? Kanske ska ha en tävling. Den som gissat närmast får en gammal urväxt, urblekt, urtvättad, missformad bh!