2011 here I come...

Jaha, nytt år... För min del hade 2010 kunnat fortsätta i evigheter eftersom det varit ett helt fantastiskt år. Visserligen kommer det ju att bli väldigt spännande att se hur lilleman utvecklas, för det kommer han att göra med hästlängder i år (Kan man säga så? Skitsamma, jag kan!).


Årets nyårslöfte eller mål kanske man ska kalla det är att väga mindre än Lukas när året är slut. Dock säger jag inte vilken väg jag ska ta för att nå mitt mål. Att röra på mig eller bli en feeder det är frågan. Tur att han äter mer julmat än jag gör så att jag kanske kan ta något kilo i slutspurten om det skulle behövas. Hur som helst så är det nästan ett år kvar till dess så jag har lite tid på mig att planera för en eventuell spurt.


Hur ska man fira detta nyår då? Ebbot har redan slocknat, Lukas och jag ska fira med varma mackor och milkshake. *woho* Godisråtta som jag är så har jag dock fixat efterrätt. Vitchokladmousse med blåbär. Mums (Förhoppningsvis)!

Tänkte avsluta med en uppklädd Ebbot. Bilden är visserligen tagen på julafton men passar minst lika bra en festdag som denna så vi kan låtsas att den är "färsk"...

Mössan kanske avslöjar när bilden är tagen i och för sig...

Inför flytt och dop

Blir bara nya grejer hela tiden inför den här renoveringen. Tydligen ska vi inte bo i moduler som alla andra. Vi ska bo i en annan lägenhet medan dom håller på. Vågar inte hoppas på att det är sant riktigt än för den där gubben vi pratade med hann röra ihop allt 700 gånger på de fem minuterna vi träffade honom. På måndag ska vi dit igen, för att få reda på var vi ska bo, när grejerna ska hämtas och för att beställa tapeter och golv. Äntligen. Förhoppningsvis känner jag mig lite klokare efter det mötet och förhoppningsvis vet jag var jag ska flytta om typ två veckor. Heja heja, framförhållning is tha shit!

Träffade prästen igår också, även han var virrig. Kallade mig Jessica, Ebbot för Hon och pratade om barnet som skulle sjunga i kyrkan. Barnet heter Ida, går i min klass och är inte ett barn längre direkt. Sen tyckte han att det var en jättebra idé att börja med en julpsalm såhär i juletider. Är det bara jag som tycker att den andra januari i princip är så långt ifrån julen man kan komma?! Jaja, det blev nått juligt men inget jag hört förr så förhoppningsvis kopplar man det nyfödda barnet till Ebbot och inte Jesus i juletider...

Har även gjort praliner idag. 60 stycken med mörk choklad och mint. Hoppas att även de ska smaka till dopkaffet!

Sista luckan...

Dag 24. En länk.
Jag fortsätter på samma spår som senast. Tidsfördriv. Nästan tre timmar kvar till Kalle och ännu lite till tills tomten kommer. Här ska vi i alla fall till att äta jullunch men till er alla som inte har någonting att göra fram till klockan tre förutom att vänta så bjuder jag på vetgirig. Kul sida, lätt att fastna dock så ställ en klocka som ringer så att ni inte missar Kalle anka bara.

Alltid Kalle.

Upp till bevis...

Från oss alla, till er alla, en riktigt god jul...

Det här hade jag på mig idag...

Dag 23. Det här hade jag på mig idag.
Eftersom inget speciellt skulle göras och kylan övertalade mig att stanna inomhus så blev det svarta mjukisbyxor och en turkos t-shirt. Flashigt va?! Sydde mig även ett hårband till jul som jag har haft på mig.

Och strumpor med nallebjörnar.

Min favoritplats...

Dag 22. Min favoritplats.
Den här är svår för jag har inte EN favoritplats utan fler. Det finns hela tiden något ställe att längta efter. Längtar jag inte hem så längar jag HEM. De senaste åren har jag också längtat en del till Lövnäs, min mammas uppväxtort i lappland. Har inte varit där sedan sommaren -05 så det var ett tag sedan senast.


Så när jag är i Karlstad längtar jag till Enviken och när jag är i Enviken längtar jag till Karlstad men lite då och då längtar jag till Lövnäs. Ungefär så...


Eller förresten, om jag ska välja en favoritplats så blir det skogen. Inte någon speciell skog eller så utan bara närmaste större trädansamling. Skönt att andas ibland.

saknar...

Dag 21. Det här saknar jag.
Just nu känns det faktiskt inte som om jag saknar någonting. Skulle vara ett stabil inkomst då och kanske ett körkort...

Tidsfördriv.

Dag 20. En länk.
Än så länge står julstressen oss längt upp över öronen men om några dagar kommer den längsta dagen på året känns det som. Eller så var det åtminstone när man var yngre. Bara väntan. Nuförtiden står man där som alla andra och skalar potatis och steker köttbullar. Skulle man få en stund över i väntan på tomen så är det här en sida som passar. Lätt att fastna för att försöka sätta dit akinator men ofta är det omöjligt. Mycket nöje!

På den tiden var det riktigt tråkigt att vänta på tomten...

Nom nom nom..

Igår satt jag i vad som kändes som evigheter och rullade nougatkulor med hackade hasselnötter i. Idag har dom fått bada i riktigt mörk choklad. Mums. 90 stycken blev det, eller 93 men man var ju tvungen att smaka också. En var och jag var ju tvungen att ta lillemans så han får den i bröstmjölken sen. Man får inte vara dum! Får väl se om dom räcker till dopet eller hur dom gör, det är ju trots allt nästan två veckor kvar!

Den andra januari är det dags och då har jag förhoppningsvis hunnit göra lite fler praliner. Inte så kul för min stackars bror till nötallergiker annars. För att dom skulle matcha min tanke på frostnatt-tema så pimpade jag dom med silverkulor. För att ingen ska tro att vi fuskat och köpt dom så gjorde jag dom extra hemmagjorda till utseendet (eller också blev det bara så för att det var omöjligt att få dom lika stora och lika runda) men nu är det ingen som tvekar på äktheten i mitt hemmapralineri åtminstone.

För att förlänga livslängden på de stackars godisarna åker vi till Enviken i morgon och blir borta en vecka. Pralinerna får stanna hemma och vakta så att ingen bryter sig in i vårt skafferi och stjäl allt gott vi har där. Vad det nu skulle vara, förutom just pralinerna då.

Så ser dom inte ut....

I'm so happy, happy...

Dag 19. Det här får mig att må bättre.

Upprört...

Dag 18. Det här upprör mig.
En sak som jag kan bli upprörd över är obildade människor. Jag vet inte riktigt varför men så är det. Folk som inte kan grundläggande allmänbildning. Vissa saker SKA man bara veta, så enkelt är det, annars beter man sig ohyffsat och ignorant mot samhället man lever i.

En annan sak som jag irriterar mig så mycket att jag blir upprörd är människor som använder ordet Dem åt höger och vänster. Både i sammanhang där det ska vara och där det egentligen ska stå De. Vet man inte när man ska använda ordet för att göra rätt skriv då hellre Dom hela tiden. Jag vill inte läsa "Dem gick och badade" "Dem hade kul". Det heter "De gick och badade" och "De hade kul" eller också "Dom gick och badade" och "Dom hade kul". Vet man inte innebörden av ett ord bör man inte använda det. Bättre att vara tyst och verka dum än att öppna käften och bevisa det eller vad är det man säger?!

Det finns en massa saker som gör mig upprörd, jag är nog en rätt negativ person tror jag. Eller nä, jag är en positiv person som har som hobby att bli upprörd, gnälla och se svart på mänskligheten men i slutändan så tror jag att mycket löser sig. Om dom (eller ska jag skriva dem :P)saker inte gör det, fine, då får jag lösa dom på nått annat sätt. Ja, de saker som ligger i min närhet, kan ju inte stoppa krig direkt. Men sen blir jag väl upprörd av "standardgrejerna" också.

-Folk som ljuger.
-Folk som utsätter andra för fara.
-Barn som far illa.
-Galna fundamentalister.
-För klämkäcka människor
... i can go on forever...

Maken storshoppar!

Eftersom vi ska upp till Enviken snart kände vi att det kanske kunde vara dags att skaffa en overall till plutt. Här hemma ligger han ju bara i vagnen när vi är ute så här klarar man sig utan men där vill man gärna vara ute mer eftersom man faktiskt kan göra något annat än bara promenera. Åka pulka, fiska, leka i snön och bara julmysa. Sagt och gjort, Lukas drog iväg till myrorna för att hitta nått billigt. Känns så onödigt att lägga flera hundra på något han ändå växer ur snart och faktiskt bara måste ha när vi är i dalarna. Nästa år ska han väl tumla runt i snön så då får man väl satsa lite mer kanske.

Papsen kom igång ordentligt tror jag för han kom hem med;
-En overall.
-En tomtedräkt.
-Två bodies.
-Ett par byxor.
-En tröja med Beatlestryck.

Allt till lilleman...

Så det blev modevisning här hemma och lilleman var så söööt, dessutom tyckte han inte att det var lika besvärligt att ta på sig overallen som han brukar tycka med andra ytterkläder. Fast det var kanske för att vi inte tog på raggsockarna, vantarna, halskragen och mössan också. När vi ändå var igång passade vi på att testa kläderna han ska ha på jul och på dopfikat. Han var så stilig, såg så mogen och vuxen ut i sin lilla väst.

Efter en lång dag var det en kille som hade väldigt svårt att somna. Ham brukar somna utan problem vid 19-20tiden. Ikväll skulle det dock gnällas och skrikas. Vid halv tio somnade han utmattad i min famn och där ligger han fortfarande. Han är ju så söt att det är svårt att lägga ifrån sig honom. Mammas gnällpelle!

Lite stor och lång i benen men då räcker den hela vintern!

Hohoho! Finns det några snälla barn?

Stilig som få...

17e december.

Dag 17. En länk.
Tycker att det är rätt trist med alla dessa länkar. Jag har ju så dålig fantasi och är ju en sån "vanlig" människa, vill ju inte länka till facebook direkt! Tar väl en sida som nästan är lika stor bland småbarnsföräldrarna. Här finns det någon som svarar på dina frågor vilka de än må vara. Det finns tips, råd, tävlingar och en väldig massa medlemmar. Här kan man träffa nya höggravida vänner och snubbla över vänner man inte haft kontakt med på över fem år. Det hände mig! Till en början visste jag inte att det var henne jag pratade med och jag tror inte att hon visste att det var jag som satt vid det andra tangentbordet heller. Mitt i värkarna insåg jag att det var en av mina absolut bästa vänner under tonåren. Ödet?

Detta ångrar jag

Dag 15. Detta ångrar jag.
Svårt det där med att ångra saker. Visst finns det mycket som jag känt i efterhand att det var dumt att göra men utan dom hade jag inte varit jag.

Jag kan ångra att jag spenderat så mycket tid och energi på "flum"-utbildningar. Men utan dom hade jag inte hamnat på lärarspåret. Först var det rent skådespeleri, sen blev det regi och manusförfattande, sen blev det teaterpedagogik och nu pluggar jag till förskolelärare med estetisk inriktning. Får väl se om jag hinner dra mig ännu längre bort från teatern innan jag är klar. Vem vet?!

Jag kan ångra gamla förhållanden men utan dom hade jag inte hamnat först i Örebro och sedan i Karlstad där jag träffade honom med stort H.

Jag kan ångra att jag stannade så länge på arbetsplatsen där jag blev sjuk och totalt slutkörd mentalt. Den dåliga stämningen och pressen på mig själv blev för mycket men jag försökte bita ihop och då slutade jag upp på neurologen. Hej och hå!

Jag kan ångra saker jag gjort på fyllan, helt klart. Saker som hängt kvar i flera års tid. Saker som eskalerat och blivit ohållbara. "Tänk om jag bara hållt mig hemma den där kvällen" men så kan man inte heller tänka.

Jag kan ångra att jag så ofta bara bitit ihop och hittat på någon dålig lögn när jag mått dåligt istället för att faktiskt berätta för folk vad som hänt och hur jag känner.

Det finns en sak jag ångrat så otroligt mycket ända sedan jag var 16 år men jag vet att jag hade varit en helt annan person idag om jag inte handlat som jag gjorde. Något som lett både till många tårar och mardrömmar. Men som sagt, idag är jag den jag är och jag har aldrig varit så lycklig!

Lucka 15

Dag 15. En länk.
Idag tillägnas länken pappa i familjen eftersom han fyller år. 25 och allt! Alltså, den här sidan besöker han ofta och det var också via den här sidan som jag friade till karln min, hör och häpna! Antagligen inte en sida som ni trodde att jag skulle länka till men så är det och jag måste erkänna att jag giller't. Det finns till och med en risk att det kommer en till länk på temat innan det blir jul en jag ska försöka låta bli.

Grattis Lukas! Älskar dig massor och hoppas att du sover gott fortfarande trots att Ebbot testar rösten här ute i det blivande köket. Men jag tror att han tränar för att han tänker sjunga för dig när du väl kommer upp.

Första kyssen...

Dag 14. Min första kyss.
Den första kyssen i livet minns jag inte men den räknas nog inte heller. Däremot minns jag den första kyssen då tonårshormonerna stod upp över öronen. Vi hade varit på bio och när jag skulle gå sade han "Nähädu! Du går ingenstans..." Sen kysste han mig.
Den stora kärleken....då.... den månaden... typ.

Appropå första kyssar så pratade jag och Lukas om vår första kyss tidigare. Han sade att det bara hände men ack så fel han hade! Han blev kyssförförd grabben utan att han märkte det. På bussen för exakt 22 månader sedan...

För 100 dagar sedan..

För 100 dagar sedan hade det precis hänt något fantastiskt. Jag hade slitit och plötsligt var han här. Med sina stora ögon och sin pussmun. Den absolut vackraste ungen...

Pappa tyckte att det hade dragit ut på tiden så han ringde till förlossningen för att höra hur det gick, men då hade dom inte tid att prata. En halvtimme senare ringer jag upp och berättar att vi fått en liten pojke. Det var därför dom inte hade tid att prata med honom alltså...

Måste få bjuda på lite bilder från vår julkortfotografering också för nu är dom ivägskickade åtminstonde! Har suttit på bilderna på tok för länge nu och såhär 10 dagar före jul tycker jag att det är dags att pynta bloggen också...

150 bilder senare var det en herre som hade tröttnat!

Mina drömmar..

Dag 13. Mina drömmar.

Långsiktigt- fler barn, fler rum och fler inkomster...
Kortsiktigt- en hel natts sömn...

Allt man kan behöva!

Dag 12. En länk.
Idag är det dags för ännu en länk och idag hade jag lite beslutsångest över vilken jag skulle välja. Till slut blev det denna. En av mina bästa vänner som alltid finns där för mig när jag känner mig vilsen.

Handväskans innehåll..

Dag 11. I min handväska.
Eftersom jag alltid varit en sådan som släpat runt allt man kan behöva i väskan, behövde jag inte skaffa mig nån skötväska. Vad finns där då? Ja, till och börja med plånbok men ändå en massa lösa kort slängandes i alla fack, nycklar och för det mesta en telefon. Nu finns där också blöjor, skötunderlägg, tvättlappar, en skallra, en napp, en liten filt, ett ombyte till Ebbot och en tröja till mig (man vet aldrig när man får en redig kräka över sig). Innan Ebbot flyttade in i min väska fanns där istället paraply, böcker, kalender, massor med pennor av alla de slag och ibland min dator. Brukar nog finnas en hel del annat i min väska också. Man vet ju aldrig vad man behöver och då gäller det att vara redo!

Ska jag erkänna en sak så tycker jag att väskan är rätt jobbig så om jag ska göra något själv tar jag bara busskort, bankomatkort och telefon i fickan istället...

Mina syskon.

Dag 10. Mina syskon.
Oj, det här är nog den svåraste! En gång hade jag fyra syskon men nu har jag tre. Jag växte upp med två av dom fast egentligen har jag inga. Dessutom är min syster, syster till min kusin.

Ja, det var väl mina syskon...

Mina rädslor.

Dag 9. Mina rädslor.
En stor förändring har skett på den fronten i år. Tidigare fanns det två stora skräckmoment i mitt liv. Höjder och att sjunga inför folk (åtminstone de som är äldre än 10). Nu är det annorlunda, nu finns det mycket som skrämmer.

-Gå i hala nedförsbackar med barnvagn. Livsfarligt
-Tidningsartiklar som handlar om en man som försökt locka med en pojke från skolan som ligger 100 meter bort.
-Fulla bussar där folk står och bokstavligt talat hänger över barnvagnen, en sväng eller tvär inbromsning och dom ligger över den.
-Bilåkning överhuvudtaget, nu litar jag inte på nån, för man vet aldrig vem som kör den mötande bilen...
-Att jag ska vakna en morgon och inse att lilleman inte andas.
Och så vidare, och så vidare... (Ni kanske kan se ett mönster???)

Tanken på att förlora Ebbot skrämmer mig som inget annat...

8e december..

Dag 8. Min tro.

Jag tror på leken och enkelheten.
Jag tror på estetiken och skönheten.
Jag tror på kärleken och närheten.
Jag tror på naturen och livet.
Jag tror på mig själv...

Lucka 7.

Dag 7. Min bästa vän.
Nä, nån bästa vän har jag inte. Skulle inte säga att jag har några bästa vänner heller. Eftersom jag flyttat runt så pass mycket under många års tid har jag massor med olika vänner och bekanta i större delen av sverige. Vissa ligger närmare hjärtat och andra längre ifrån.

Om det har hänt nått jag måste prata om så pratar jag med Lukas eller mamma och pappa. Är jag grinig på Lukas så gnäller jag lite skämtsamt till Ebbot bara så går det över sen. Jag pratar väl med olika personer beroende på vad det gäller. Har det med mammalivet att göra så gnäller jag till andra nyblivna mammor som kan förstå mig så på den fronten är dom mina bästa vänner. Ska jag ha nån som jag bara kan flamsa och vara mig själv med så är jag med Lukas framför allt men jag har nog ganska lätt att bjuda på mig själv och skaffa nya vänner.

Människor som verkligen känner mig får nog kallas mina vänner. Dom som kan stå ut med mina snedsteg och klantigheter. Dom som kan säga vad dom tycker till mig och vara sig själva i min närhet. Dom som ställer upp när jag verkligen behöver dom och det är några som vissa är väldigt mycket bättre än andra på har jag märkt genom åren. Dock tror jag att dom som betyder mycket för mig vet om det.

3 månader...

Lilleman blev igår tre månader och hur firade vi detta? Jo, vi slängde honom i vagnen, gick till BVC och såg till att han fick sig en spruta i varje ben. Stackarn! Till en början skrek han rakt ut och var jätteledsen. Efter en massa kramar och gos i mammas famn blev han lugn men när jag sedan vände på honom så att han kunde se ut i rummet så hände något annat. Han såg sköterskan och gormade och lät jättearg. Han gav henne verkligen en utskällning! "JAG LITADE PÅ DIG OCH SÅ GÅR DU OCH GÖR ILLA MIG, VAD ÄR DET FÖR JÄVLA BETEENDE!!!" Precis så sa han, fast i joller då förstås men som mamma förstår man sånt.

Nu på eftermiddagen har han varit lite gnälligare än vanligt, men framför allt tröttare. Klockan var väl knappt sex när han somnade för natten. Hoppas att han får sova ordentligt nu bara, för min skull också...

Ungefär såhär såg han ut när han fått sprutan. Mammas hjärta...

Lucka 6 (Tips på julpyssel...)

Lucka 6. En länk.
Till en början var väl tanken att länkarna skulle gå till olika bloggar men jag delar istället med mig av random sidor jag besöker ofta. Eftersom julen närmar sig med stormsteg är det nog många som är pysselsugna men behöver lite inspiration. Skapligt enkelt är en sida full av olika pyssel som är just skapligt enkla. Där finns julpyssel, rittekniker, ätbara saker, pyssel med naturfynd, med papper, med tyg, med lera, med papptallrikar och så vidare. Riktigt kul för den som gillar att pyssla!

Lucka 4-5.

Dag 4. Vad åt jag idag? Med andra ord, vad åt jag igår? 
Började dagen med något så exotiskt som en ostmacka. Till den varm choklad eftersom jag höll på att frysa arslet av mig sådär på morgonkvisten. Till lunch fortsatte det exotiska temat med falukorv och makaroner. Eftersom vi "glömde" att handla igår hade vi typ noll mat hemma på kvällen när hungern började smyga sig på, så då beslöt jag oss för att vara onyttiga så då beställdes det pizza och kebab.

Dag 5. Vad är kärlek?
Den romantiska kärleken är som en tät dimma som smyger sig på. Den kan komma snabbt eller långsamt, vara lätt till en början för att sedan tätna eller komma mot dig som en väg. Väl inne i dimman vet du inte riktigt var du är, var du ska eller om du går åt rätt håll. Därför kan kärleken få dig att göra många dumdristiga saker. Du kan inte se längre än till handen framför dig. Samtidigt känns denna totala brist på förmåga att uppfatta omvärlden befriande, spontan och härlig. Som en berusning. Förhoppningsvis får du irra omkring inne i dimman länge med din älskade men det är inte säkert för ibland lättar dimman och världen lyser upp allt igen. Detta behöver inte vara något negativt för ibland är lite solljus precis vad man behöver för att hitta ut. Det är ju inte alltid man irrar i dimman med rätt person. Tyvärr. Man ska ju kyssa många grodor innan man hittar sin prins men när man väl gör det då vet man det.

Det har jag gjort nu och jag vill aldrig någonsin hitta ut för min dimma är rosa, varm och fuktig. Den värmer varenda del av min kropp och berusar mig som en riktigt fruktig drink om sommaren. En sån med färgglada paraplyer och sugrör. En drink som smakar likt solen som man bara vill dricka mer och mer av.

Kärleken till ett barn däremot det är inte som någon dimma. Det är en giftgas. Den når dig och det är ingenting du kan göra för att stoppa förloppet. Du är förgiftad, av kärlek till ett barn. Men det är ingenting du någonsin vill förändra heller. Det kanske inte låter så positivt med en giftgas men det är det för när du väl utsatts för det så ter sig resten av världen banal och ointressant. Just nu är det bara läge att fokusera på giftgasen, skit i om det inte är diskat och dammsuget. Det kan du ta tag i någon annan gång, när giftgasen sover!

Om du vill bli totalt överväldigad av kärlek kombinerar du dessa två. Du sätter ditt barn hos din kärlek och ser dess samspel. Du ser att du inte är den enda i dimman som också blivit utsatt för giftgas utan det finns en till som släppt taget om världen på grund av detta barn. Värmen sprider sig i kroppen och tvingar nästan fram tårarna och jag måste erkänna att ibland rinner en tår av lycka ner för min kind när jag ser på hur mycket mina pojkar betyder för varandra. Hur dom avgudar varandra.

Det här är kärlek för mig.

Första luckorna..

Lucka 1. Om mig.
Jag är alltså en nygift, nybliven mamma som trivs riktigt bra med det. Men om man ska börja från början så är jag född i Borlänge, eller rättare sagt så bodde jag i Borlänge när jag föddes. Låg kvar på BB i Falun ett par veckor eftersom mamma blev dålig under förlossningen. Sen åkte vi ut till Enviken och hälsade på min gammelmormor, i huset som jag senare skulle komma att bo många år i.

Innan jag fyllde 4 flyttade vi till huset på åkern och sen bodde jag där till 18års ålder. Roligare som barn, inte lika kul i tonåren. På gymnasiet gick jag Estetiska programmet och riktade in mig på teater. Riktigt bra tid med bra lärare, efter lite krångel åtminstonde. Till en början var det väl ingen höjdare men vi protesterade tills vi fick skådespelare från dalateatern som lärare. Mycket bättre. Säger bara Patrik frälsaren!

Efter gymnasiet flyttade jag till Skinnskatteberg och pluggade mer teater på en folkhögskola, först ett år skådespeleri och sedan ett år med manus och regi. Efter dom åren bodde jag en sommar i Arboga och flyttade efter det till Örebro. I Närke fortsätte pluggandet i teaterns spår. Teaterpedagog. Gick inte klart utbildningen dock utan flyttade till Karlstad istället. Jobbade ett år som telefonförsäljare, gick riktigt bra och var kul till en början, sen ökade pressen och stämningen på arbetsplatsen kördes i bottnen så då ville jag inte vara kvar där längre.

Under hela den här tiden har många människor passerat igenom livet men jag har hela tiden haft lätt för att släppa och gå vidare, speciellt efter att jag började flytta runt. Tack och hej, nytt liv, hej och hå! Mycket runtflängande i förhållanden och många utekvällar. Sket i rätt mycket om man säger så. brydde mig inte eftersom jag hade så lätt att glömma och gå vidare.

På alla hjärtans dag 2009 träffade jag Lukas på en fest. Trots spritångorna så hittade jag nått speciellt i den pojken och "behöll" honom. Den sommaren blev jag också mystiskt sjuk och fick spendera några dygn på neurologen. Jag började svimma och mina fingrar domnade bort och grejer. Då läkarna inte hittade något fel kände jag att det var dags att byta livsstil (läs:arbete) och faktiskt skärpa till mig. Pressen hade gått för långt så jag sökte en reservplats på universitetet samma dag som kursen började och jag kom in. Fyra månader senare var jag gravid, förlovad och gick i en underbar klass full av framtida lärare. Allt vände och världen ljusnade.

Nu har barnet tittat ut och jag är så tacksam för den lilla familj jag fått. Jag har en vacker son som alltid är pigg och glad (peppar peppar) och en underbar äkta make som ställer upp för mig i vått och torrt. Kunde inte vara lyckligare...

Dag 2. En länk.
Gamla bloggen, för dom som vill veta mer om förlovning, graviditet året före den här bloggen.

Dag 3. Ett ögonblick.
Ett ögonblick som betytt väldigt mycket är som många nog kan förstå, första gången jag fick se min son. Efter ultraljudet var både jag och Lukas övertygade om att det var en liten pojke som låg där i magen men allt eftersom graviditeten fortlöpte sade folk att det var en flicka. "Det är en flicka, du vet jag kan se sånt!" "Syns på magen att det är en liten tjej därinne". Detta ledde till att jag började tveka på min intuition men Lukas stod benhårt fast vid att det var en pojke, så när han väl tittade ut var det första jag sa "Det var en pojke, du hade rätt!" Sen sa jag väl ungefär 70000 gånger hur vacker han var.

En trött men lycklig mamma med sina fina pojkar!

Eftersom dag 4 skulle handla om vad jag ätit idag så får jag väl vänta med att skriva det. Har ju faktiskt inte ens ätit frukost än!

Snott en julkalender...

Har sett den här listan så många gånger nu att jag till slut kände att jag skulle sno den. Gillade julkalender varianten bättre än hel-månadsvarianten. Får väl dra ett par luckor på en gång idag då!

DAG 01 - OM MIG
DAG 02 - EN LÄNK
DAG 03 - ETT ÖGONBLICK
DAG 04 - VAD JAG ÅT IDAG
DAG 05 - VAD ÄR KÄRLEK?
DAG 06 - EN LÄNK
DAG 07 - MIN BÄSTA VÄN
DAG 08 - MIN TRO
DAG 09 - MINA RÄDSLOR
DAG 10 - MINA SYSKON
DAG 11 - I MIN HANDVÄSKA
DAG 12 - EN LÄNK
DAG 13 - MINA DRÖMMAR
DAG 14- MIN FÖRSTA KYSS
DAG 15 - EN LÄNK
DAG 16- DETTA ÅNGRAR JAG
DAG 17 - EN LÄNK
DAG 18 - DET HÄR UPPRÖR MIG
DAG 19 - DET HÄR FÅR MIG ATT MÅ BÄTTRE
DAG 20 - EN LÄNK
DAG 21 - DET HÄR SAKNAR JAG
DAG 22 - MIN FAVORITPLATS
DAG 23 - DET HÄR HADE JAG PÅ MIG IDAG
DAG 24 - EN LÄNK

Praliner.

Fortsätter med mitt dopplanerande jag, har köpt in den största delen av dekorationen nu i alla fall och pysslat med ljus, band och paljetter. Tänkte också göra egna chokladpraliner och bjuda på men jag vet inte exakt vad det ska vara för smaker på dom. Två varianter är bestämda men jag tänkte ha tre olika. Mint och hasselnöt har jag experimenterat fram bra recept på men nu funderar jag på om jag ska göra typ baileys, apelsin eller kaffesmak på den sista sorten. Vad tror ni blir godast?

Julklappen till lilleman är inhandlad också, han kommer inte ha någon användning för den på ett tag men den kan vara med honom hela livet känns det som. Köpte en gåbil i plåt som ser ut som en brandbil. Så charmig om du frågar mig!

Nu är det en kille som skriker!

Rimstuga..

Eftersom jag tycker att det är så kul att skriva verser och rim tänkte jag ställa upp för alla de ute i landet som behöver julrim till klapparna. Berätta vad det är i paketet, vem som ska få det och vad det ska vara för typ av rim. Typ humor eller ej. Ge mig gärna några utmaningar. Om  ni inte har rim på klapparna tycker jag att det är ett bra år att börja!

HIT ME!

Tävlar.

Håller på att tävla om ett Baby T halsband. Ebbots blivande svärmor gör ju så fina smycken och dom kan ni spana in här. För att följa denna muminmamma på facebook och få en massa bra erbjudanden klickar ni istället här...

Tänkte visa lite olika smycken hon gjort också;

Vid köp av dessa skyddsänglar skänker hon dessutom pengar till Astrid Lindgrens sjukhhus. Finns i en mängd olika modeller...