Snart flytt... igen.

Var nyss vid riktiga lägenheten men vi vågade inte kika in. Ska bli så spännande att se hur det ser ut när det är klart! Svårt att föreställa sig i förväg även om vi valt själva vilka golv, tapeter, köksluckor och så vidare, som vi ska ha. Resten av huset har redan flyttat in och vi kunde se genom fönstren hur alla köpt nya lampor och gardiner för att piffa upp lite extra. Kul! Det vill jag också göra nu ju men än är det 11 dagar kvar. Undrar när det är dags att börja packa igen då? Tur att det inte är lika mucket som måste packas nu som när vi flyttade ut, nästan alla lösa föremål står ju magasinerat. Här har vi bara det allra nödvändigaste.

Ebbots senaste kunskaper är; Hundvalpsblicken (med huvudet på sned) och att säga BaBaBaBaBaBa. Det gör han mest hela dagarna och ibland slinker det med ett mama eller papa också! Häromdagen stod han till och med själv en stund och stödde dig mot sin gungälg som han fick av moster med familj i doppresent och om man håller hans händer så går han också, helt utan några skyddsnät! (Förutom händerna han håller i sig i då...)

Tomt!

Lukas har åkt ner till dalsland för att träffa släkt och övningsköra så jag och lilleman är ensamma den här helgen. Känns lite konstigt faktiskt eftersom vi aldrig varit ensamma några längre stunder. Lukas är ju hemma varje dag så vi umgås ju hela tiden. Dock tror jag att det är jobbigare för Lukas än vad det är för mig, han har ju trots allt inte varit bortrest från Ebbot tidigare heller. Kan inte vara kul, speciellt inte nu när det händer så mycket med tänder och ökad förflyttningsförmåga. Snart räcker det inte att lägga honom på golvet för att slippa jaga honom (när han far fram i gåstolen) och vakta bordskanter. Okej, han ligger inte stilla för att han ligger på golvet men han slår då inte huvudet i bordet än!

Får väl se hur vi gör för att fylla ut hela den ensamma helgen, nån som vill komma och hålla oss sällskap så är det bara att hojta till så kan vi ta en fika eller en promenad eller nått.

Fantasifull systerdotter...!

Måste säga att Julia är en av de påhittigaste och mest fantasifulla ungarna jag träffat. Det var hon som tyckte att Ebbot skulle heta Wilbert bland annat.

Pratade med henne i telefon idag och då kom vi in på Ebbots dop. Då berättade hon följande (till historien hör att hennes bror fick ta ut blindtarmen bara dagarna efter dopet).

"Du, på dopet då åt Anders så mycket att hans mage sprack sen och blodet bara sprutade rakt ut, men det har slutat nu och växt ihop."

Haha, så jävla goooo!

En liten Ebbot i knät på finurliga kusin Julia.

Mer tänder

Det senaste dygnet har nog bestått av närmare 90% gnäll tror jag. Tycker så synd om min lilla grabb för det syns så tydligt hur jobbigt han har det. Hela natten har han vaknat och bara skrikit rakt ut, minst 10 gånger så idag är jag lite sliten kan man säga. Varenda gång han skrek fick jag plocka upp honom i famnen, gunga och sjunga för honom för att han skulle kunna slappna av. Sen vågade jag knappt röra mig av rädsla för att väcka honom ännu en gång. Ingen vidare nattsömn med andra ord.

Förmiddagarna går hyffsat bra för då är det bara gnäll när det är sovdags men från ungefär klockan 14 slår det om och mitt gostroll förvandlas till en überklängig, superskrikig gnällpotta. Sen går vi runt och gör så gott vi kan för att hjälpa lilleman och vid 8-9 på morgonen är vår pojk tillbaka igen (För några timmar i alla fall).

Nu har tanden tagit sig igenom åtminstone så jag hoppas att det ska bli bättre nu när den växer upp men jag vet ju inte alls om det funkar så men jag har fått för mig det. Att det är själva genomträngandet som är värst, någon som vet?

Dags att köpa flytvästar?

Som vissa kanske sett/hört/läst så har Ebbots första tand börjat titta fram. Detta innebär en hel massa gnäll, många nästan avtuggade fingrar och kopiösa mängder dreggel! Trodde att det var illa för men det var ingenting mot hur det har varit idag. Det bara forsar ur munnen på honom. Kan det verkligen få plats så mycket vatten i en så liten pojke? Vi ska ner på stan i morgon och då får vi kanske köpa gummistövlar, eller ska man satsa på flytväst direkt?!!

I natt vaknade han 9 gånger och behövde hjälp för att somna om och idag har han gnäll mest hela tiden. Hoppas att det här går fort så han blir min pigga glada gosse igen!

Jag vill inte se en ledsen pojke...

...jag vill se skratt...

...och den busigt finurliga blicken...

Tycker så synd om mitt lilla charmtroll när jag ser hur jobbigt det är för honom.
Älskade unge!

Två år...

För två år sen hade jag aldrig träffat Lukas. Jag hade inte en aning om att han existerade överhuvudtaget. Tänk så mycket man hinner med på 24 månader ändå. Blev sentimental och var tvungen att leta på det gamla frieriet. Note to self: Ge inte bloggare fria händer när det gäller frieri! Blev ju lite smörigt om man säger så. Det viktigaste var väl att jag fick rätt svar och det fick jag ju.

Två år i bilder.

Färska tillsammans.

Vi jobbade tillsammans på Peace&Love. Allergi, solsken och kärlek (och en gnutta alkohol)!

Vår lilla Wilbert.

Stora dagen 1.

Stora dagen 2.

Vår ögonsten.

Tänk att ett tråkig kväll, som var tänkt att spenderas med en kladdkaka kunde sluta på det här viset. Det måste ha varit den bästa icke-ätna kladdkakan!

Oj då! Nu har du gått ner...

"Oj då! Nu har du gått ner snabbare än vad vi rekommenderar. Var försiktig så att du inte minskar på ett sätt som är dåligt för din hälsa."

Så stod det när jag loggade in på viktklubb idag. Ooops! Tanken var att jag skulle ta ungefär ett kilo i veckan men nu första veckan har jag totalt gått ner 4.4 kilo (Var ju tvungen att väga mig idag också, utanför protokollet, eftersom det då gått en vecka på riktigt.). När jag skulle skriva min målsättning ville jag inte ta 10 kilo på en gång för det kändes för mycket och för jämnt, så det blev 9. Egentligen ville jag ta 9.5 så att jag hamnade på ett lägre tiotal men det gick bara att välja hela kilon. Irriterande!

Hur som helst, jag har nu, på en vecka, tagit 4.4 av de 9 kilona och jag har till början av maj på mig att klara resterande 4.6. Hm.. Dags att göra om målsättningen lite..?

Mitt nyårslöfte var ju att väga mindre än Lukas när året var slut så det går åt rätt håll, tyvärr äter ju han ofta samma mat som mig och har tappat några kilon även han. Dags att smyga med grädden efter att jag tagit mig mat kanske? Eller beställa hem flottiga pizzor när jag inte är hemma? MOUHAHAHAHA!!!!

Skrytinlägg (Therese) Söka-tröst-inlägg (Ebbot)

Del 1. Therese's skrytinlägg.
Wiho! Som bekant så bestämde jag mig för att tappa några kilon förra veckan, eller ganska många helst och man kan då säga att jag gjort en flygande start. Från onsdag till måndag har jag tappat 3,8 kilo! Helt sjukt! Från och med nu blir det vägning en gång i veckan, varje måndag och fortsätter det i den här takten fixar jag ju mitt första mål på mindre än tre veckor istället för tre månader! Kul för mamsen!

Del 2. Ebbot's söka-tröst-inlägg.
Ebbot blev ju fem månader i lördags och tyvärr firades detta på samma sätt som tremånadersdagen. Med vaccination. Så i morse satte vi grabben i vagnen och knallade ner. Först gick allt så bra och han fick så mycket leksaker som var nya och spännande som han kunde leka med, men sen började dom krångla först skulle kläderna av för att jag skulle vägas och mätas (7800g och 67,4cm) och det är ju inte kul. Men sen blev det värre för då kom en till tant in och då stack dom honom i benen. Båda två på en gång. Pang bom, hej och hå! Och min stackars lilla pojke han grät och grät och grät. Sen slutade han gråta för att han blev distraherad av nån leksak, sen såg han sköterskan och då började han stortjuta igen och så höll han på typ fem gånger innan det gick över helt och vi kunde gå hem. Sötskrutten!

Uppdatering...

Oj, nu var det verkligen längesedan jag skrev ser jag.

Vad har jag gjort då? Jo, jag har bestämt mig för att jag ska göra mig av med lite kilon. Kan ju inte skylla på graviditeten längre eftersom jag redan väger mindre än jag gjorde vid inskrivningen. Har ju släpat runt på de här kilona ett par år nu men hittills har de mestadels varit placerad över bröst och så, så då har jag inte brytt mig så mycket. Men nu, nu har liksom formerna flyttat en decimeter längre söderut! Dags att tighta till det lite med andra ord...

Det är väl typ vad jag har gjort, eller jag har faktiskt blivit en jävel på varierad kost också! Redan innan jag bestämde mig för att gå ner i vikt började jag helt plötsligt göra redig husmanskost, istället för typ falukorv eller nått på köttfärs. Kul och leka med rotfrukter ju, nu när man ändå har dom hemma. Förut hade vi knappt potatis, nu har vi till och med palsternacka! Något som uppskattas av hela familjen och kanske framförallt av junior.

Junior ja, han vänder sig nu både till och från mage. Han kan sitta själv utan stöd, så länge han inte får för sig att sträcka sig efter något på sidorna om honom så. Han älskar att äta "riktig" mat och kommer med gåstolen och tigger som en hund när vi sitter och äter. Oftast finns det nått han kan smaka en sked eller två av. Förutom en hund kan han också liknas vid en orm, en katt och en fisk. Orm leker han framför allt när Lukas byter blöja av nån anledning men hej, jag är bara glad för att han ligger stilla när jag gör det. Kattdelen är det soffan i fejkskinn som får smaka på, varenda gång han når soffan med fingrarna så klöser han i den som en tok. Fisken då? Jo, i den här lägenheten har vi ju badkar så jag och Ebbot brukar ta ett bad tillsammans innan det är dags för honom att ta kvällen. Väl i badet välter han när alla schampoflaskor i vattnet och plaskar som en tok för att nå dom. Då brukar jag hålla honom vid vattenytan som man gör med någon som skall lära sig att simma och han kämpar så det skvätter i hela badrummet, snart kan nog grabben simma också skulle jag tro!

På måndag ska vi till BVC igen, kul att få se hur han har växt och ökat i vikt, mindre kul att se honom få sprutor. Sen på onsdag ska vi på rytmik igen. Riktigt kul för lilleman tror jag för han älskar verkligen när man sjunger för honom. Försökte sjunga för honom för att han skulle somna förut men det resulterade bara i att ungen skrattade så han kved. Fast vem vet, det kanske bara var på grund av min "sångröst" som han skrattade...




Bjuder också på lite bilder från matning, det är väldigt svårt att få maten att stanna där den ska när händerna flyger hejvilt mellan mun, öron, ögon, ben, hår och så vidare...