Igår var han en drömbebis. I natt fick jag inte sova för han ville ha någon att prata med och eftersom vi sover i skillda rum när vi är här uppe, så blev det mitt jobb. Finns nämligen ett rum med två 90-sängar och ett rum med en 120-säng. Vi tog 120-sängen, eller rättare sagt, jag gjorde det och Ebbot fick hänga på. Tur att han inte utvecklat någon egen vilja i större utsträckning utan fortfarande styrs av överlevnadsinstinkten. Det insåg jag på vår fyratimmars tågresa.
Oj, nu fick jag en jättekräka över mig och hela sängen. Dags att låta mormor få lite kvalitétstid med grabben. Over and out!
Ebbot hos mormor, när han "var liten"...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar