Städdag som kunde dragit iväg rejält!

Lukas började dagen med att städa idag. Duktig karl som tar tag i sådant medans sonen och frugan får sig en redig sovmorgon. Dock resulterar alltid hans städryck i att jag känner mig lat och det leder i sin tur allt som oftast till att möblerna ska flyttas runt i lägenheten. Lukas gnällde lite diskret häromdagen på att det var möbler överallt och att det kändes som att bo i en labyrint, så idag var mitt mål att åtminstonde göra mig av med nått (läs: klämma in ytterligare någonting i det överfulla källarförrådet).

Allt började för ungefär ett och ett halvt år sen när vi flyttade ihop. Plötsligt skulle alla grejer från två hushåll klämmas ihop i min lilla tvåa. Dock var det mycket av Lukas saker som inte var jättevälkomna in i själva lägenheten. Hans möbler var enbart införskaffade för dess funktion och antagligen ett billigt pris i de flesta fallen, hoppas jag i alla fall för det var ILLA! Det som fick följa med in i lägenheten var till slut ett bord, en byrå och en säng som fick komma upp och hälsa på ett tag när jag var gravid och tyckte att det var för trångt i en 120-säng men den förvisades tillbaka till källaren så fort vi fick råd att köpa en dubbelsäng.

Sen någonstans på vägen, vid en av mina många ommöbleringar så försvann bordet och idag var det byråns tur att uttrymma lägenheten. Man kan ju tycka att vi borde ha lite mer plats nu då men icke. Vi skaffade ju en byrå till att börja med eftersom kläderna inte fick plats i garderoben när vi blev två. Sen skaffade vi en byrå till eftersom kläderna inte fick plats när vi blev tre. Plus att vi skaffat en spjälsäng och en till bokhylla. Dessutom ska man få plats med barnvagn och babysitter någonstans. Utöver allt det som fanns i min lägenhet från början.

Hur som helst, jag satte igång och flyttade runt på grejerna och min käraste möbel har nu fått en plats i hallen ett tag. En vitmålad antik skänk som väger en hel del för att uttrycka det milt. Pappa har sagt att han aldrig någonsin ska hjälpa mig att flytta, mycket på grund av den skulle jag tro. Tillbaka till rätt spår igen, när man kommer igång som vi gjorde idag blir man så sugen på att fortsätta och gå hela vägen eller vad man ska kalla det. Hade inte almanackan (och Lukas) tittat på mig med dumförklarande blickar så hade nog nästan julgrejerna kommit fram!

Den stora, tunga, klumpiga men ack så vackra skänken.

Det ska ju bli så kul med jul i år. Första julen med barn borde ju vara nått speciellt tycker jag. Jag längtar verkligen så mycket. Då ska jag sitta där under min julgran och lukta på Ebboten och vara såååå lycklig! Fast idag vill jag inte lukta allt för mycket på honom för han har en riktig fisardag och det är illa!!!  Passande nog har han en body med Stinky på.

Stinky nummer 1.

Stinky nummer 2.

(För alla som undrar om Lukas verkligen inte fick behålla någonting av sina saker så kan jag berätta att DVD'n, brödrosten och micron fortfarande står kvar. Än så länge.)