Så, nu har jag fått skriva av mig lite och kan börja med det som det var tänkt att jag skulle skriva om. Dagens kreativa projekt! Pratade med mamma och pappa tidigare och då kom vi överens om att de skulle komma och hälsa på i morgon och ta med lite grejer till oss. Bland annat en stol till Ebbot så mitt projekt för dagen blev att släpa fram och damma av symaskinen för att sedan sy en stoppad sits till den stolen.
Försöker minnas tillbaka vad jag mer hade skrivit innan datorn blev suicidal. Jo, hade ju skrivit om Ebbots nätter i den egna sängen och vad det innebär för mammas energilager. Han har nämligen sovit i sin säng två nätter nu och det gör underverk för mig eftersom jag kan sova ut. På riktigt! Jag slipper ligger och balansera på sida som jag gjort i princip hela året. Först var det Wilbert som inte lät mig ligga på magen och sen var det Ebbot som trängde ut mig ur sängen så jag fick balansera på en höftkula hela natten (för er som inte vet vem Wilbert är kan jag säga att det var Ebbots "arbetsnamn". Kusinen Julia tyckte nämligen att han skulle heta så). Nu kan jag helt plötsligt röra mig som jag vill, jag kan sova på mage och på rygg, jag kan rulla fram och tillbaka och jag kan framförallt ta så mycket plats jag vill. Inte behöver jag vara rädd för Ebbots hälsa heller, han har nämligen ärvt min vana att prata i sömnen så han håller mig ständigt uppdaterad med levnadstecken. Vi ligger och pratar i sömnen och på så sätt kan vi hålla varandra lugna. Jag hör att han lever och andas, han hör att jag finns kvar i rummet och mitt emellan ligger pappa och snarkar. Trygghet.
Vad händer då med kroppen när man får sova själv. Jo, den blir pigg. På morgonen ligger jag och väntar på att någon ska vakna och på dagarna håller jag på med diverse plock. Jag diskar, byter gardiner, lagar avancerad mat, syr, fixar, donar och bara har mig. Lukas njuter av min energi, för den innebär att han kan ligga kvar i sängen och prata med lilleman medans jag fixar frukost (plockar ur diskstället, rensar av bordet, plockar fram kläder och så vidare..).
Så pigg som jag har varit de senaste dagarna har jag inte varit på månader och min dator ska nog tacka gud för det. För stubinen är ju betydligt kortare när man sovit dåligt och det kunde mycket väl ha inneburit en flygtur. Det är inte ofta jag tappar humöret så brutalt att saker flyger men det har hänt. Sist var det en stekspade som swischade förbi ögonen på Lukas. Då fick han ett skyddsvisir i julklapp av min syster.
I år önskar vi oss skyddsnät utanför fönstren.
Dagens projekt;
Den färdiga sitsen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar