Tröttheten kryper sig närmare..

Klockan är nu 02.48 och Ebbot har gnällt-ammat-bajsat-vägrat sova i ungefär två timmar. Lukas sover som en stock, hur han lyckas med det förstår jag inte alls! Sen han vaknade i morse, Ebbot alltså, har han bara ätit och sovit absolut hela dagen. Eller det gäller nog båda två tror jag. Själv lyckades jag sno åt mig en halvtimmes sömn när Ebbot slumrade en stund på eftermiddagen. Hittills har jag lyckats ta mig igenom dagarna tack vare hormoner från förlossningen tror jag. Endorfiner och adrenalin som hållt mig upprätt.


 Nu har jag äntligen en liten grabb som börjar bli trött vid bröstet, så för hoppningsvis får jag snart sova..

I morgon ska vi förövrigt på kontroll på eftervården men mer om det då..